Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemresa, var timmerflotten redan långt borta från kastellet,
innan Hurry tillfälligtvis upptäckte huru hastigt den
aflägsnade sig från honom och hans hämnd. Han var visserligen ännu
styf och hjälplös, men glömmande detta, grep han Hjortdödarens
bössa från dennes skuldra och sökte spänna hanen och lägga
an innan man kunde hindra honom.
Men Hjortdödaren var honom för snabb. Han grep fast
i geväret och ryckte det ifrån Hurry. Skottet gick likväl af,
men lyckligtvis var pipan då riktad uppåt. Hurry släppte
bössan och gick hän mot huset, vid hvarje steg lyftande benen godt
och väl en fot från marken, emedan han icke kunde styra sina
fortkomstledamöter. Hans afsikter voro långt ifrån goda,
men Judith hade förekommit honom. Hela Hutters
vapenförråd hade hon på Hjortdödarens uppmaning gömt undan, och
den rasande Hurry var således beröfvad alla medel att utföra
sina hämndgiriga planer.
Sviken i sina förväntningar satte han sig ned och var under
en half timmes tid ifrigt sysselsatt med att gnida sina ben och
för detta glömde han allting annat. Under tiden hann
timmerflotten försvinna, och natten började breda sin mörka slöja
öfver sjö och skog. De unga flickorna lagade aftonmåltiden,
och Hjortdödaren berättade för gamle Hutter, hvilka medel han
tillgripit för att skydda hans barn och egendom samt redogjorde
för öfrigt för de händelser, som under hans frånvaro tilldragit
sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
