Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonblick sedan så morske segervinnaren låg nu hjälplös och
bunden som en vanlig fånge. Likväl betraktade indianerna honom
med den största aktning, ja, denna till och med blandad med
fruktan, så djupt var det intryck, blekansiktets öfvermänskliga
styrka hade gjort på dem. Deras starkaste och bäste krigares
kraftlösa kropp låg ännu nästan liflös på bryggan, och på
sjöbotten kunde de tydligt skönja den döda kroppen af en
annan kamrat, hvilken i sin sista förtviflan gripit fast tag i
den grofva vassen. Alla dessa omständigheter medverkade
till, att de icke kunde triumfera öfver sin seger, ty den tycktes
dem nästan lika bedröflig som ett nederlag.
Chingachgook och Wah-ta-Wah hade från »Arken» noga
iakttagit striden. Då huronerna bundo Hurry, sökte
delawaren efter sin bössa, men innan han hann gifva eld hade de
redan utfört sitt förehafvande, och den jättestarke
gränsbebyggaren var bunden. Chingachgook skulle väl det oaktadt ha
kunnat nedskjuta en fiende, men då han ju ej kunde eröfra
dennes skalp, så uppgaf han tanken härpå, i hvilket beslut en
blick på Wah-ta-Wah styrkte honom, ty genom att handla som
han först tänkte, skulle han ha utsatt både henne och sig för
indianernas hämnd.
Han såg sig nu försatt i en högst brydsam situation. Ifall
huronerna bemäktigade sig den kanot, som ännu var förtöjd
under kastellet, kunde han icke fly bort ifrån dem, till följd
af svårigheten att manövrera »Arken». Han hade svårt att
använda de stora årorna, och Wah-ta-Wah förmådde icke räcka
honom en hjälpsam hand. Ett ögonblick kom den tanken för
honom, att han på kanoten skulle söka öfverföra henne till
den östra stranden och därifrån söka fly till de delawariska
byarna, men flera skäl af höllo honom från att taga ett dylikt
besinningslöst steg. Han visste ju allt för väl, att hela sjön
bevakades af spioner och att han alltså aldrig skulle kunna
närma sig kusten utan att dessa skulle upptäcka honom.
Dessutom skulle spåren efter hans mockasiner icke kunna döljas
för indianska ögon, och Wah-ta-Wah ägde icke nog krafter
för en flykt som måste utföras med den största snabbhet,
såvida man skulle kunna komma undan öfvade krigares
förföljelser. Till detta kom också tanken på Hjortdödarens
ställning, ty denne var en vän, som Chingachgook icke för något
pris ville öfvergifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
