Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde bringa stammen underrättelse, om den fruktansvärda,
blodiga striden.
Redan samma afton blefvo samtliga de döda begrafna och
därpå gingo soldaterna, på några skiltvakter när, till hvila, då
den kommenderande officeren redan vid daggryningen önskade
anträda tillbakamarschen till fortet. Hjortdödaren, Judith,
Hetty, Wah-ta-Wah, Chingachgook och Hurry begåfvo sig emellertid
tillbaka till kastellet, hvarest de tillbragte resten af aftonen
med förtroligt samtal om de timade händelserna.
Nästa morgon, sedan Judith och Hetty förklarat, att de
önskade följa soldaterna till fortet, för att därifrån begifva sig
till sin tant i Boston, blefvo de båda flickornas värdefullaste
tillhörigheter inpackade och lämnade i den befälhafvande
officerens förvar. Därpå togo Judith och Hetty afsked af sina
trofasta olyckskamrater, tackade dem för deras bistånd och
lämnade slutligen Hjortdödaren och Chingachgook samt dennes
förlofvade med tårar i ögonen. Hurry följde med dem och
Hjortdödaren blickade efter dem, så länge han kunde se en skymt af
dem, med innerligt deltagande. Då de hade sjön bakom sig,
försvunno de snart i skogens dunkel och den hederlige jägaren
såg dem aldrig mera. Dock hörde han en gång längre fram, att
de båda unga flickorna mottagits med mycken välvilja af deras
tant och att Judith gjort ett godt parti. Hon hade gift sig med
en driftig skeppsbyggmästare och Hetty vistades i huset hos
henne för beständigt. De lefde i det hela taget så lyckligt och
väl tillfreds, som det är någon förunnadt här på jorden.
Om Hurry hörde Hjortdödaren aldrig mera, men det har
blifvit kändt, att han, kort efter det att han lämnat de båda
systrarna, fallit i en strid mot indianerna, som han med hänsynslös
förvägenhet angripit, förlitande sig på sin stora kroppsstyrka.
Detta slut kunde Hjortdödaren hafva förutsagdt honom, om
någon sport den hedersmannen därom.
Då det icke mera befann sig någon i närheten af sjön och
systrarne för länge sedan försvunnit i urskogens mörker,
samlade Hjortdödaren och Chingachgook kanoterna och bundo dem
med undantag af en under kastellet. Därpå stängde de dörrar
och fönster med hakar och bommar samt lämnade i sällskap med
Wah-ta-Wah huset genom falluckan. De satte bommen för
porten in till båthamnen och rodde bort till skogen, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
