- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
80

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfven till den olyckan lär ha varit de där kanonerna
ute på isen nedanför Pyhäjoki kyrka, svarade
Hesse-lius.

— Sökte också han rädda dem?

— Ja. När han märkte det kritiska läge, hvari
batteriet befann sig, sprängde han i sporrsträck dit.
Medan han talade med dess befälhafvare, löjtnant
An-dersin, fick han benet krossadt af en granat. Han
fördes ur striden, men trots att han nog sökte behärska
sig, kunde han icke återhålla jämmerropen.

— Det var allt en rätt stor förlust för Abo läns
regemente. Öfverste Fleming ansågs ju som en
synnerligen skicklig officer och var särdeles omtyckt. Hur
gammal var han?

— Fyrtiofem år. Nu ligger han här i Brahestad i
sina plågor. Kanske benet just nyss blifvit amputeradt.

Det blef plötsligt tyst i rummet. Det var som om
en kall pust blåst in och släckt samtalslågan. Men från
piporna bolmade röken värre än förut. Tanken på
den sårades plågor och på ohyggligheterna och kvalen
vid en amputation, då man vid fullt medvetande kände,
hur sågen skar genom ben och nerver, stillade
morskheten och svadan hos de unga officerarne och gjorde
dem betänksamma.

Röken stod så tät, att talgljusen lyste som dankar i
hornlyktor.

— Ja, bäst alt få dö genast, utan stympning och
plågor, sade Hesselius efter en stund.

— Ja, ja, nickade Kihlström.

Ater blef det tyst och piporna blossade.

— Men bäst att lefva ändå! utbrast Niklason
plötsligt och flög upp från soffan, så att han höll på att stöta
hufvudet i det låga taket.

De andra logo, till och med Elgstjerna.

— Men apropos lefva, så torde det vara
nödvändigt att sofva. Hvad säger herrarne om vi...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free