Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hva’ suckar du för, jänta? Har du magvärk?
hördes gummans kraxande stämma.
— Ryssarne, mor .. .
— Asch! Inte gör di nått illa. För resten finns
här ingenting att ta. Di ä’ inte värre di än finnpojkarne.
Och gammelmor blåste ut en rökstråle genom den
krokiga näsan som ett uttryck af förakt öfver allt hvad
karlar hette.
Dörren öppnades och in klef en ung soldat, iförd
artilleriets klädsamma uniform: blå rock med röd
ståndkrage, blå byxor, gul axelrem och lifbälte.
— God dag, Jussi!
Det buttra uttrycket i gummans häxansikte
mildrades och det kom en glimt af ömhet i de mörka ögonen,
när hon betraktade ynglingen.
Denne hade stannat innanför dörren, helt förlägen
vid anblicken af de främmande flickorna.
— Ska ni tåga nu? frågade gumman.
— Ja, nu marschera vi.
— Har du fått nå’n gröt på måron?
— Nä, men varm mjölk och stampbröd.
— Vill du ha nå’n gröt då?
— Nä.
— Ajö då! Se till att du inte låter skjuta ihjäl dig.
— Ajö!
Han nickade och vände sig mot dörren.
— Hör nu, säg mig ...
Meri hade rest sig och gick fram till honom.
Pojken stannade och sneglade på henne.
... äro ryssarne strax efter?
— Dom säjer så.
— O Gud!. .. Då komma de att tåga igenom byn?
— Troligtvis.
— Och döda alla invånarne?
Pojkens mun vreds till ett grin.
— Inte ... Dom ä’ inte farliga, efter hvad jag hört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
