Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtalet surrade lika högljudt kring bordet.
Niklason lyssnade. Här och där uppfattade han
en fras, ett ord.
... Sveaborg ... stillestånd ... stormning ...
fästningen absolut ointaglig.
Det var öfverste von Essen som pratade med
major von Herzen.
Äfven denne hade fått ett bref och däri berättades
att fästningen Svartholm vid inloppet till Lovisa strax
innanför riksgränsen kapitulerat samt att vid Sveaborg
stillestånd ingåtts mellan Cronstedt och ryssarne.
— Jag har också hört någonting om att Svartholm
skulle kapitulerat, yttrade von Essen. Nå, det är ju
tänkbart, ty fästningen skall ha varit i mycket dåligt
skick. Men icke har man behöft kapitulera för det, då
ryssarne icke lära förfogat öfver något gröfre artilleri.
Det torde vara skäl att afvakta närmare underrättelser.
— Så tänker äfven jag, inföll Herzen.
— Men livad beträffar Sveaborg ... stillestånd ...
dumheter... hvartill skulle det tjäna? Med den
fästningen kommer ryssen ingen vart. Den är ointaglig,
absolut ointaglig, och . . .
— Hur smakar cigarren, Konow?
— Åhjo!...
Han drog litet på ordet.
Det lyste i ögonen på major Fihlén, medan han
bolmade så röken stod som en sky omkring.
— Ja, det är en välsignad sak med denna tobaken.
Ar man arg, så blir man lugn, är man ledsen, blir man
glad, är man hungrig, blir man tamme-fan mätt, blott
man för pipskaftet i mun.
— Så-å?
Konow tycktes icke riktigt dela majorens entusiasm
för den ädla tobaksplantan.
Några af herrarne hade rest på sig och gingo fram
och tillbaka på golfvet och pratade eller slogo sig ned
på andra platser vid bordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
