Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid åttatiden på kvällen var öfverenskommet, att
Iwan skulle göra första försöket.
Korpral Peter Petrowitsch, Jeroschka med smala
näsan och två till sutto och hängde på en trossläde.
Iwan gick likgiltigt framåt uthuslängan. Men ännu
var det för mycket folk i rörelse. Man fick bida tiden.
En halftimme gick. Iwan gjorde ännu ett försök.
Försiktigt smög han sig bortåt uthuslängan. Ingen såg
honom. Posten passerade förbi. Iwan tryckte sig tätt
intill väggen. Soldaten märkte honom ej.
Nu ställde sig Iwan i det djupa mörkret vid
uthusknuten.
Posten kom på återgång. Som en katt lurande på
en råtta hukade sig Iwan ned.
Nu gick posten förbi. Några hastiga, tysta steg. En
stöt i ryggen där uppe på vänster sida. Utan ett rop
föll mannen till marken.
För säkerhets skull lade Iwan handen öfver hans
mun. Några korta rosslingar och han var död.
Iwan lät höra ett egendomligt hvisslande ljud,
ungefär som en steppfågels rop.
Strax därpå var trosslädan tom och korpral
Petrowitsch, Jeroschka och de två andra ryssarne smögo sig
* utefter uthuslängan.
Strax därpå voro de i fullt språng utåt fältet.
En vakt upptäckte dem. Sköt. Bom!
Nu blef larm.
— Ryssarne fly! Ryssarne fly!
Och som hundar efter räfven rusade en korpral och
några soldater efter de flyende.
Iwan hade beräknat att kunna fly vid åttatiden, långt
innan månen gick upp. Men då vågade han ej
försöket.
Och nu sprang han och hans kamrater där öfver
snöfälten rakt i det hvita månflödet.
Flykten var ju dåraktig, men Iwans fruktan för
Heikki gaf honom icke ro att afvakta ett lämpligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
