Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfälle. Han visste, att fmnpojken kunde begära hans
död — för mordet på gubben i skogshyddan.
Månen sken blank och röd öfver liafsviken. De
sprungo ned mot skogen, som kantade stranden.
Mellan byn och skogen drog en liten älf. Annu
låg den isbelagd, men i själfva mynningen gick den
öppen.
Folk hade uppbådats. Ryttare förföljde.
På andra sidan älfven fingo några bönder syn på
de flyende. Iwan sprang främst. De försökte genskjuta
honom.
Öfver älfven gick språnget i vild fart. Då kände
Iwan plötsligt, hur det brast under fotterna. Han hade
kommit rakt på en vak, täckt af en tunn ishinna.
Nu hade bönderna, väpnade med störar och påkar,
hunnit fram till vaken. De andra ryssarne läto de löpa.
Dem tar nog ryttarne, tänkte de.
Iwan hängde med armarne ofvan iskanten.
Bönderna voro vilda af mordlust. Ändtligen hade de fått
en ryss i sitt våld. En ryss, som plundrat deras fattiga
hem, som skjutit deras söner, som kanske skändat deras
hustrur och döttrar.
— Klubba honom! skreko de till hvarandra.
Och påkarne höjdes. Slagen dunkade på Iwans
armar och hufvud.
— Klubba honom! Klubba honom!
Iwan skrek. Han bad om förbarmande, om nåd.
— Hjälp, hjälp! tjöt han på sitt ryska tungomål.
Finnarne. skrattade.
— Jag tror du sjunger, lille vän. Hej!... Hej!
Och påkslagen hveno.
Iwan förlorade medvetandet, armarne släppte taget
och sakta sjönk hans hufvud under vattenytan.
En af bönderna körde till kroppen med påken.
Vaken låg tom.
Ett stycke nedanför gick älfven öppen, strid och
mörk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
