Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| KAP. XIX. |
| Gud sig förbarme, en sådan fästning! |
Några dagar därefter, en solig marsdag med kall
luft och klar sikt, stod kapten von Schoultz på yttersta
norra bastionen af Vargö och såg bort mot Helsingfors.
Från den punkt, där han befann sig, var det
ungefär en fjärdingsväg till staden, och han kunde godt
urskilja kyrkorna, väderkvarnarne, husen och till och med
ryska flaggan, som vajade från rådhustornet.
Rakt framför sig hade han Väster Svartö och
Långörn med dess bastioner och vallar, på höger hand Lilla
Öster Svartö och Stora Öster Svartö med Stora och
Lilla Varfvet. Mellan Vargö och Stora Öster Svartö var
eskaderhamnen med de infrusna krigsskeppen.
Ett stycke ut i fjärden låg den lilla obefästade ön
Lonnan med fyra boningshus och ett magasin.
Och gjorde han helt om, hade han från sin plats
utsikt öfver hela Vargön med galärdockan, paradplatsen
och granitblocket på Ehrensvärds graf.
Söder om Vargö, midt emot skanslandet, låg
Vargskär med bastionen Gustafssvärd och Kungsporten.
Men hvad som framför allt fängslade kaptenens
blickar var ryska flaggan på rådhustornet, som han
tydligt kunde skönja genom kikaren.
— Så är nu staden tagen och icke bränd, tänkte
han.
Han hörde steg bakom sig, och i det han vände sig
om, fick han se två personer komma promenerande
utmed galärdockan. Den ene, den längste, en fyrtiofem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0242.html
