Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| KAP. XXVIII. |
| Kungens kurir.
<(table> . . . Den främmande ryttare, som ridit genom hela Finland dag och natt för att fortast möjligt bringa underrättelse om Sveaborgs fall, stod ännu kvar vid dörren då officerarne, som deltagit i festen, lämnade den för att bege sig till sina rum i Lumijoki by. Öfverstar, majorer och kaptener passerade förbi, alla mulna, tysta, med sänkta hufvuden och mörka blickar. Där kom den storvuxne öfverste von Essen, hufvudet högre än de flesta. Det var som om den bittra nyheten fallit likt ett klubbslag öfver hans hjässa. Han gick lutad och tycktes med ett tag blifvit ett tiotal år äldre. Där kom major von Törne med något af präst öfver sin släta haka och sin runda korpus. Till och med han tycktes nu ha förlorat hoppet att någonsin helt kunna återvinna Finland. Där kom major Fihlén, liten, fyrkantig, arg och butter. Han hade icke längre någon lust att svänga sina korta ben i en fantastisk solodans. Efter honom gick hans gode vän och trätobroder, major von Fieandt. Pipan hade slocknat och underläppen hängde ned, pussig och tung. Så kom kapten von Konow, mörk som ett åskmoln en augustikväll, och efter honom hela skocken af kaptener. Sist gingo kapten Dunder och Niklason. << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/hlfanor/0390.html 
|
