Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, svarade Kalle och såg modern käckt i
ögonen. Jag skall låtsas som om pappa aldrig varit här.
— Och du, Annika? vände sig modern till sin lilla
flicka.
— ’Ka säja till de ’tygga bubbarne att pappa visst
inte varit här, svarade flickan.
— Nej, du skall icke säga någonting alls. Bäst att
du icke låtsar förstå hvad de mena, yttrade modern,
änglig öfver att lillan möjligtvis skulle röja hemligheten.
Bultningarna på porten tilltogo i styrka.
— Öppna, öppna!
Det lät som om man redan höll på att spränga
dörren.
Ann-Sofi klädde skyndsamt på sig och öppnade
dörren.
Där ute i det bleka nattdunklet stod en barsk rysk
officer.
Vid åsynen af den unga kvinnan antog han en
någorlunda artig min.
— Beklagar, min fru, att jag måste störa er
natt-hvila, sade han på bruten finska. Men jag har nyss
fått underrättelse om att en finsk officer skulle finnas
gömd i detta hus.
— Här finnes ingen finsk officer, svarade Ann-Sofi
torrt.
— Skulle gärna önska tro er på ert ord, yttrade
officeren, men ordern lyder, att huset skall undersökas
från källaren till vinden.
— Yar så god!
Officeren vände sig till soldaterna:
— Två af er hålla vakt här vid dörren. De öfriga
»följa med mig.
Och med dessa ord steg han in i huset, åtföljd af
soldaterna.
Nu begynte ett letande från golf till tak. Icke en
skrubb, en vrå, en bädd, en kista lämnades oundersökt.
Men ingenstädes funno de någon finsk officer eller ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
