- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
546

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut på åkrarne mot Toby till, ifrigt eftersatta af
jämtländska och västerbottniska kompanier.

Svenskarne hade segrat. Vasa var räddadt.
Fienden fördrifven.

— Gud vare lofvad! tänkte Bergenstråhle och gaf
sig nu ändtligen tid att ansa om sin sårade arm.

Knappt var såret rentvättadt och bandaget lagt till
rätta, förrän en officer kom sprängande och ropade att
en stark fientlig kolonn framryckte på vägen norr ifrån
mot staden.

Öfverste Bergenstråhle blef så häpen, att han i första
ögonblicket endast stirrade på den unge officern.

— En rysk kolonn ... norr ifrån!... Hvarför ha
vi icke stött på den under marschen?...

Och han steg skyndsamt åter till häst,
kommenderade några kompanier att följa sig och red åt norra
sidan af staden för att taga fenomenet i betraktande.

Och gång på gång mumlade han för sig själf:

— Hvad kan detta vara för en kolonn? Kanske
kapten Sandmans kompani, som är på väg.

Han visste icke, att denna afdelning var densamma
som general Demidoff sändt för att undsätta Karperö
och Koskö byar och som nu vände tillbaka, sedan den
förenat sig med det af kapten Sandman slagna
kompaniet och efter att ha förmått fänrik Gran och hans män
att skyndsamt retirera.

Knappt hade öfverste Bergenstråhle hunnit till norra
delen af staden, förrän han fick sikte på den antågande
kolonnen.

Detta var sannerligen icke kapten Sandmans
kompani. Hvart hade det för öfrigt tagit vägen?... Och
fänrik Gran med sin afdelning?... Eller löjtnant af
Lundh, som skulle besätta passet vid Toby? Ingendera
hördes af.

I ilmarsch rusade ryssarne, som hört gevärsskotten,
fram mot staden. De tycktes vara omkring 400 man.
Med dessa framför sig, de på åkrarne söder om staden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free