- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
687

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryske generalen skulle varit där, hade tanken på att
kanske kunna tillfångataga denne icke lämnat
sergeanten.

Tänk om de kunde göra en sådan fångst och
komma ridande med hans excellens generalmajor Nikolaj
Nikolajewitsch Rajevski till Döbeln! Det vore en bragd
för tid och evighet.

Och alldeles omöjligt var det ej. Hur ofta brukade
ej den ryske generalen rida ut för att rekognoscera,
endast åtföljd af några få kosacker. Men; därför måste
han tro att ti-akten var fri från finnarnes strof kårer, och
en af bondkvinnan Spofs uppgifter var att inbilla
rys-sarne detta.

Under tiden hade Roth och hans skara dragit sig
till en löfbeväxt holme i Ruovesi sjö, där de föi’höllo
sig stilla och afvaktande. Dessförinnan hade de
försiktigtvis tagit bort alla båtar från stränderna och föxlagt
dem till holmen för att icke kunna öfverraskas och
anfallas.

Fullt upp med proviant förde de med sig. Och nu
lefde de goda och fiädfulla dagar i ljuflig högsommartid
på holmen i Ruovesi sjö.

Men för Rajevski bedyrade Spof att finnaxne hade
di’agit bort västerut mot Vasa eller Kristinestad.

Och genei’alen trodde det. Han beslöt med det
snaraste företaga en rekognoscering i trakten af Ruovesi
sjö för att skaffa lifsmedel. Festen till hans majestät
kejsarens ära fick anstå så länge. Man kunde väl inte
festa på svagdricka, salt sik, gröt och pannkaka!

Slutligen hade Rajevski frågat nog. Han afskedade
bondkvinnan och ropade på en öfverste, som kom
gående i näiheten.

Spof stannade kvar, tittande sig omkring liksom
föllägen om hvart han skulle taga vägen.

. . . Och ingenting fxån Jankowitsch? hörde han
Rajevski säga till öfversten.

— Nej, svarade dexxne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free