Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles förlorat besinning och mod, kastat gevären och
lupit som fegaste karar, sedermera befunnits utmärkt
manhaftiga och käcka. Vanan gör mycket... tänk på
hur den store fältherren Fredrik II af Preussen betedde
sig, då han som ung man första gången var i strid.
Sprang han icke fegt hort och gömde sig? Och
hvilken krigare blef han icke sedan, då han en smula vant
sig vid krutröken och kulorna.
— Må vara, inföll kapten Biörnclo leende, att där
skedde en märklig förändring. Men de där
landtvärns-männen äro inga Fredrikar II. Dock tror jag det
åtskilliga af dem nog skola bli goda soldater, blott de få
en smula vana samt ordning och disciplin.
Hesselius och Niklason nickade instämmande. Men
den högdragne Elgstjerna rynkade föraktligt sin smala
näsa. Aldrig skulle någon få honom att tro, att det
kunde bli verkliga soldater af slikt landsvägsdrafvel.
— Hur tog hans majestät underrättelsen om
flottans nederlag vid Sandöström? frågade Niklason.
— Hans majestät brydde sig fan därom, svarade
Biörnclo.
Alla tre löjtnanternas min mulnade. Var det
verkligen möjligt? Betydde ett nederlag eller en seger så
litet för detta konstbesynnerliga majestät.
Kapten Biörnclo märkte deras missnöjda och
förvånade miner.
— Ja, de vill säj’ — fortsatte han — han svor och
domderade och menade, att om han ej seglat bort utan
stannat kvar och ledt eskaderns rörelser, skulle denna
fatala händelse aldrig inträffat. Och de närvarande
of-ficerarne hade naturligtvis intet annat att göra än buga
och instämma. Men sedan hans majestät erhållit
Eux-hövdens kraschan ...
— Hvad för något! Buxhövdens kraschan! . . .
IIvarför fick hans majestät den? afbröt Niklason.
— Har jag icke berättat det? Nej, det glömde jag
visst... Jo, saken var den: Då ryske öfverbefälhafva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
