- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
775

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men ännu var det ingen anledning till oro. Öfver
viken kommo icke ryssarne och deras artilleri skulle
väl kunna tystas, åtminstone märkas en smula.

Han gaf order att två batterier skulle brösta af på
en höjd i skogen med god utsikt öfver viken och den
motsatta stranden. Och nu begynte en artilleriduell till
omväxling med jägarkedjornas gevärssmatter.

I liera timmars tid fortgick nu denna strid med
skottväxling på långt afslånd.

Klockan hade blifvit tre på eftermiddagen. Man
hade kämpat i tio timmar. Allt gick bra och finnarne
behöllo ställningen hårdnackadt.

Då kom en officer framstörtande till
öfverstelöjt-nanten:

— En tredje rysk kolonn har gått omkring
kyrk-viken och vänstra flygelns ställning åt öster och befinner
sig på en half mils afstånd härifrån, hotande att afskära
återtågslinjen.

Fieandt stirrade på den unge officern.

— Hvad för något! utbrast han. En tredje rysk
kolonn! Det var nästan mycket... Men där finns ju
ingen väg. Och i denna svåra terräng kunna ju
trupper omöjligen taga sig fram.

— Jag trodde också att det icke fanns någon väg.
Men efter hvad jag hört af några soldater, som känner
till trakten, skall det finnas en omväg genom skogen.

— Det visste jag ej, mumlade Fieandt.

Men han var dock ännu långt ifrån orolig.
Visserligen betydde den tredje ryska kolonnen, som så
plötsligt uppenbarat sig, en betydlig öfverlägsenhet å
fiendens sida, men ännu ansåg han sin ställning stark och
hoppades fortfarande kunna behålla den.

Han gaf order att reserven, som utgjordes af
tavast-länningarne och savolaksarne, genast skulle skynda
genom skogen till den hotade punkten för att i händelse
af återtåg behålla vägen fri.

Savolaksarne och tavastlänningarne afmarscherade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free