- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
778

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mörkret bröt in och ryssarnes förföljande
upphörde.

* *

*



Nu när den lilla finska skaran icke längre behöfde
frukta fiendens omedelbara anstormande, kom en stor
slapphet öfver soldaterna.

Dödströtta efter sexton timmars strid hasade de sig
fram på landsvägen. Och främst red Fieandt på sin
häst.

Nu bannade och svor han icke längre på sina kära
gossar. Mörk och tyst, med nedböjdt hufvud, dyster,
grubblande satt han på hästryggen.

Han hade fått smörj, återigen, och han kände det.
Hans enda tröst var, att han gjort livad han kunnat.
Olyckan berodde icke helt och hållet på honom. Om
fältmarskalken skickat honom förstärkning, hvilket hvarje
annan öfverbefälhafvare, som icke varit så trög och
liknöjd som hans excellens, skulle ha gjort, hade detta
säkerligen icke inträffat. Men hur skulle han nu med sin
lilla trupp kunnat uppehålla ställningen mot fiendens
öfverlägsna styrka. Det var helt enkelt omöljigt.

Sent på kvällen kom han fram till vägkorset vid
Lintulaks. Han hade tänkt fortsätta ännu längre, men
det var nu alldeles nermörkt i skogen.

Han steg af hästen vid en stuga, gick in och bad
om en kärfve halm. Så lade han sig tvärt, påklädd
som han var, på golfvet att sofva.

Soldaterna fingo söka sig kvarter bäst de kunde i
uthus och lider.

Men morgonen därpå, när gryningen steg öfver
sko-garne i öster, stod Fieandt på trappan utanför stugan,
lika lugn och trygg som någonsin, lika morsk, lika arg,
lika säker, bolmade ur pipan, svängde käppen och röt
åt soldaterna:

— Opp krakar! Opp sjusofvare och harkrankar!
Opp era älskeliga snabblöpare .. . eller jag ska . ..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free