- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
821

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nå, nu har fältmarskalken åtminstone fått svart
på hvitt på, att han icke får springa i sjön med
detsamma. Undrar hvad han nu har för planer angående
arméns rörelser? fortsatte von Törne.

— Enligt hvad jag inhämtat af Adlercreutz, yttrade
von Essen, lär hela armén de närmaste dagarne gå mot
Vasa.

— Huru! ... Mot Vasa! utbrast von Törne förvånad.

Äfven de andra visade sig öfverraskade.

Essen nickade bekräftande.

— Men kungen har ju vägrat att sända några
fartyg för att öfverföra trupperna till Sverige. Hvad ska
vi då i Vasa att göra?

— Ja, säg det. Troligtvis är det tanken på de
där-varande stora förråden, som spökar i fältmarskalkens
hjärna. De måste skyddas eller förstöras. Och för
öf-rigt har han nu en gång beslutat sig för Vasa.

— Men det var ju innan han fått kungens svar.

Essen teg några ögonblick och såg på sin pipa. Så

yttrade han eftertänksamt:

— Jag ska säga er en sak, mina herrar, hans
excellens har aldrig kunnat och kan aldrig lära sig att
räkna med faktiska förhållanden. Han gör upp en plan,
en tanke biter sig fast i hans hufvud och sedan har han
icke blick för någonting annat. Så var det ju under
det första återtåget i vintras. Hvad var det som drog
oss så långt mot norr? Förråden i Uleåborg. De voro
föremål för fältmarskalkens ständiga tanke och därför
kunde han aldrig besluta sig för att käckt göra helt om
och angripa fienden. Armén hade väl också kommit
ända dit och kanske ändå längre, om icke ryssarne så
hårdt ansatt oss vid Siikajoki, och Adlercreutz, då
dagen nästan var förliden, snabbt beslutat sig för attack.

... Nu är det Vasa som vinkar. Klingspor vill dit,
han vill hem till Sverige, kanske hoppas han att
kungen skall ändra mening och sända de nödvändiga
fartygen. Och därför bryr han sig icke om något annat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0821.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free