- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
25

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fängelsets styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

den fåtaliga bevakningspersonalen inom fängelset svårligen
kunna förekomma eller förhindra dess utförande. Med
ledning af de på denna väg erhållna underrättelserna kan
befälhafvaren nu träffa sina mått och steg för att göra
deras anslag om intet. Så hände under förf. tid, att
några af de fångar, som voro uppkallade till
katekesförhör, hade uppgjort den plan, att de vid nedgåendet från
förhöret skulle rymma. Planen var, att de från
trappuppgången till embetsrummet skulle praktisera sig upp på
taket och derifrån nedfira sig på ett till den ändan
an-skaffadt tåg. Så komne utom, på borggården, skulle de
springa ut på vallen och fortsätta tills de kommo till
nordöstra utsprånget af densamma, då det sedan icke
mötte något hinder att komma ned utanför fästningen.
Vallén var här nemligen nedrasad, så att hvem som helst
kan gå neder derifrån. Ehuru det var beckmörkt och
således ganska tjenligt för rymning, blef dock häraf
intet; ty någon hemlig spion hade upplyst vederbörande om
planen, och när fångarne lemnade rummet, funno de
tvenne vaktkonstaplar utanför dörren och posterade just
vid det ställe, hvarifrån man kunnat uppkomma på taket.

På tal om rymningar, vill jag här framställa några
af de intressantaste:

Bland öfverläggningsämnen, hvarmed lifstidsfånge
sysselsätter sig, är det förnämsta det, huru han skall kunna
erhålla friheten. Många, som inse, att enda vägen
dertill är, att söka uppföra sig så, att efter den praxis, som
på 60-talet var gällande, man kan för generaldirektören
framvisa, att man varit ostraffad under minst 10 år, då
denne gaf fånge, som ej begått mord, dråp eller rån,
rättighet att hos konungen söka nåd och befrielse från
fortsättandet af ådömdt lifstids straffarbete. Under de 4 år
författaren tjenstgjorde såsom fångpredikant, förskaffade
han laga försvar åt några och trettio fångar, som erhöllo
friheten, och hade den glädjen att se en stor del af dem
icke återfalla i brott och återkomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free