Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fängelsets styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 FÄNGELSETS STYRELSE.
för den djerfva stölden hos biskop Thomander, hvarvid
sjelfva biskopskorset stals. Liflig, som han var, lann han
utrymmet på fästningen alltför inskränkt, och tänkte på
att bereda sig ett gladare lif än det enformiga
fängelse-lifvet. Hans håg var vänd åt Amerika, och för att
komma dit beslöt han att rymma. Han hade genom sina
vänner i staden fått löfte om civila kläder, hvilka lågo
till hands åt honom på uppgifvet ställe, och väntade blott
på att ett lägligt tillfälle skulle yppa sig för rymning.
Medel till sin Amerikaresa ämnade han efter rymningen
stjäla från grefvinnan Danner på Elleholm i Blekinge. De
första dagarna i Januari 1869 hade han fått planen
färdig för rymningen. Då han som vanligt skulle kl. 4 på
morgonen gå till arbetet i bageriet och det denna morgon
var så stark dimma, att man knappast kunde se handen
framför sig, fann han tillfället lägligt. Då
vaktkonsta-peln, som följde fångarne från borgen ner till bageriet,
hade öppnat dörren till detsamma och fångarne ingingo,
fattades W., som var försvunnen. Yaktkonstapeln låste
och skyndade upp till befälhafvaren för att anmäla W:s
rymning.
W. hade, vid ankomsten till dörren i bageriet,
skyndat upp för den trappa, som vid gafveln af huset leder
upp till matsalen för kommenderingssoldaterna. Från
denna trappa kom man med ett enda steg upp på
fästningsvallen. W. hade utgått på den samt följt den till
nordöstra hörnet, der muren var nedrasad och man utan
möda kunde komma ner utom fästningen. Han styrde
nu kosan till staden för att ikläda sig de civila kläder,
som funnos på det anvisade stället. Han hade som
no-gast hunnit ikläda sig dem, när kanonskottet afgick från
fästningen till tecken att en fånge rymt. I den täta
dimman begaf han sig nu i väg, men hade den oturen att
efter en stund komma in på origtig väg — han ämnade
sig söderut åt Morup och Skåne —, så att han, när
dimman i soluppgången skingrade sig, befann sig i
grannskapet af Träslöfs kyrka. Utan hinder fortsatte han se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
