- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
29

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fängelsets styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 FÄNGELSETS STYRELSE.



icke, att jag är sjöman och icke någon fånge! Din
kamrat, som stod på vakt, när jag gick in, fick besked om
hvem jag är, och var icke så dum, som du tyckes vara, ty
han såg att jag var en hederlig karl och lät mig
passera; du vill nu icke släppa mig ut. Hindra mig ej
längre, ty då går jag upp och anmäler dig för ditt
be-f äl. Jag har brådt om och vill du veta det, så har jag
blifvit skickad af prostinnan .... hit i ett angeläget ärende
till kommendanten och måste nu skynda mig hem.»

Soldaten lät honom nu passera. Sjömannen skyndar
hastigt vägen neråt staden. Icke långt utom
fästningsporten möter han de tvenne kommenderingsofficerarne.
Dessa fäste sin uppmärksamhet på sjömannen och funno
det besynnerligt att han, nästan halfspringande lade i väg.
De frågade soldaten hvad det var för en gynnare, som
de mött, kommande från fästningen. Denne omtalar att
sjömannen sagt sig vara skickad af en prostinna i ett
ärende till kommendanten och nu måste skynda hem.

Sjömannen fortsätter med raska steg vägen till
staden, utan att möta något hinder. Kommen till staden
går han in i den första handelsbod han påträffar för att
göra något uppköp. Under det bodbetjenten expedierar
hans beställning, kommer händelsevis en af fängelsets
vaktknektar in uti boden. Då sjömannen hörer dörren
öppnas, vänder han sig åt dörren och finner till sin
förskräckelse, att den inträdande är en af fängelsets
vakt-konstaplar. Denne senare igenkänner, oaktadt fångens
förklädnad, denne och säger: «Jaså, är det du? Denna
lilla fi ■ia utflykt är nu slut!» Dragande sabeln
kommenderar konstapeln: «Gack nu två steg före mig och upp
till fästningen.»

Och inom en halftimma sedan han som en
välbe-stäld sjöman passerat vakten, kom han som lifstidsfånge
tillbaka och presenterades derför för den förbluffade
soldaten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free