Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De olika fängelsesystemerna - A. Före 19:de århundradet - B. Nyare tidens fängelsesystemer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OLIKA FÄNQELSESYSTEMEKSTA.
43
detta läge skulle falla, hvem vågar kasta
fördömelsedomen öfver honom?
Skulle vi icke rättvisligen helre kunna göra det
öfver den obarmhertiga menniska, som i stånd att méd
en ringa eller snarare ingen uppoffring, rädda en broder
från brottet, icke gör det?
Under sådana omständigheter, som visa att
pröfningen kan blifva så svår, att det skulle vara snart sagdt
ett under att man icke fölle — föll han och tillhörde vid
min ankomst till Varberg lifstidsfångarnes antal, och var
en af de pålitligaste bland dem.
B.
Nyare tidens fängelsesystemer.
I senare hälften af 18:de århundradet började man,
påverkad äf humanismen, kasta sina blickar inom
fängelsernas murar, för att erfara huru de fallne der
behandlades. En ohygglig, vidrig syn visade sig då. Man
fann, att de olycklige vanligtvis vore inhyste i gamla torn
eller hvalf, ofta i underjordiska källare, dit hvarken sol
eller luft trängde, och der de lemnats, utan vidare
tillsyn, att försmäkta i mörker, köld och osnygghet. De
fingo sällan se någon menniska utom fångvaktaren, som
räckte dem, stundom genom en glugg på dörren, en
sparsam och mager kost jemte en kruka vatten.
Bland dem, som först började rikta sina blickar inom
fängelsemurarne och uppträdde som reformator af
fångvårdsväsendet, var engelsmannen John Howard (född i
Hackeney d. 2 Sept. 1726 enligt inskriften på hans staty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
