- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
73

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Predikantens första samtal med ankommen fånge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKANTENS FÖKSTA SAMTAL MED FÅNGE.

73

hållande kan hafva till följd, att han tillsluter sitt hjerta
för själasörjaren. Vidare är nödigt att själasörjaren är
varsam i sina domar öfver hans brott, och ingalunda
förkunnar honom, att han är så djupt sjunken-att han
svårligen kan upprättas. Han skall då kanske tänka: «är det
svårligen jag kan upprättas, hvad tjenar det då till, att
jag försöker och underkastar mig all möda och alla
försakelser, då det är, som presten säger, osäkert om jag
kommer att lyckas; hvarför har jag plågat och mödat
mig?» Följden blir då den, att han slår alla tankar på
upprättelse ur hågen, sjunker ned i andelig slöhet och
liknöjdhet och dermed djupare i .synden. — Må
själasörjaren snarare tala med honom om menniskosjälen höga
värde i Guds ögon, huru Gud älskade den syndfulla och
brottsliga verlden så högt, att han utgaf sin ende Son,
på det att hvar och en, som tror på honom, icke skall
förgås, utan få evinnerligt lif; må han hänvisa honom på
att Gud äfven tänkte på honom och för hans skull utgaf
sonen till ett offer för hans synder. Må själasörjaren
bevekande uppmana honom att göra sig till godo detta
Guds stora löfte: «den till mig kommer den kastar jag
icke bort;» lofve han tillika denne sin nödstälde, olycklige
broder, att taga honom på sina bönearmar och bära
honom och hans sak inför Gud; att undervisa honom om
vägen till Jesu frälsarehjerta, att taga honom vid handen
och söka leda honom dit för att blifva ett Guds barn
och arfvinge till de skatter, som han lofvat sina barn! —
Författaren har under sin tjenstgöring vid fängelset
funnit, att det herrliga evangelium, förkunnadt för de store
brottslingarne, alltid åstadkommit någon rörelse hos dem
alla och på några verkat uppväckelse; då det stränga
lagens hot, om icke väckt. hos dem förbittring,
åtminstone icke verkat till förbättring.

Det ligger framför allt vigt uppå, att själasörjaren
redan vid första sammanträffande med fången, gör på
denne ett godt intryck; ty fången, likaväl som andra,
bibehåller gerna det första intrycket. Söker han sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free