Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Det religiösa tillståndet inom fängelset - Mathematikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
MATHEMATIKER!!.
kallas Mathematik. Han fick här för första gången se
Euklides lärobok och undrade hvad den kunde innehålla.
Han erhöll den till låns och började läsa deruti och greps
af en oemotståndlig lust att studera den. Han använde
derpå all tid, som han egde rätt att fritt disponera öfver,
och efter något öfver ett års tid hade han genomgått
hela boken och, hvad mer var, han kunde bevisa hvarje
sats uti densamma. Han hade händelsevis hört någon
af kommenderingens officerare tala om att det fans ett
problem inom mathematiken, som ingen löst och som
ansågs omöjligt att lösa, nemligen delandet af en vinkel i
tre fika stora delar.
Att dela en vinkel i tre lika delar blef nu
föremålet för hans tankar; härpå tänkte han, då han i
sten-gården högg sten, under sina fritimmar och under nattens
stunder. Har Euklides kunnat lösa alla dessa problemer
och theoremer, hvarför skall då icke äfven detta kunna
lösas! Och han genomgick Euklides omigen. Yid hvarje
problem, som han genomläste, funderade han, om han
icke, genom användandet af detta, skulle kunna nå
målet. Triangelen, 4 och flersida figurer undersöktes, men
ingendera af dem gaf honom någon fingervisning.
Slutligen vände han sig till cirkeln; och nu blef det ett
försökande att draga upp korder, cirkelsegmenter och radier
och med deras hjelp hinna målet. Stundom trodde han
sig vara inne på rätta vägen, men så kom han icke längre
och slog så in på en ny väg. Ju mer han gäckades i
sina försök, desto ifrigare blef han. Då hvarje storhet,
den må vara ringa eller stor, kan delas i lika delar, så
tänkte han, måste ock vinkeln kunna delas. Och så
gjordes nya försök.
Den 29 Mars 1865 blef den lyckliga dag, då han
trodde sig hafva löst detta problem.
Om än så är, att man kan hysa stora dubier, att
hans lösning af problemet lyckats, så visar det dock, att
han egde icke vanliga kunskaper i denna vetenskap samt
ett skarpt hufvud och stor fyndighet. Vi vilja derför till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
