Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Samhällets pligt att söka förekomma brotten och hvad det i detta afseende har att göra (den preventiva fångvården) - Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
DEN PREVENTIVA FÅNGVÅRDEN. 15S)
dem till att besöka skolan: De moderliga och faderliga
förmaningar, som barnen erhålla, inskränka sig
merendels till förmaning att läsa öfver sina lexor och icke göra
odygd. Andra hem finnas ock, der man icke ens gör så
mycket för sina barn; och åter gifves det föräldrar, som
icke hafva eget hem utan vandra omkring med sina
barn, från ställe till ställe. Dessas barn besöka högst
oregelbundet någon skola. När de hunnit den ålder, att
de skulle konfirmeras, befinnas de ofta icke ens kunna
läsa i bok eller ens läst Luthers lilla katekes.
Fångvårdens annaler vittna, att det företrädesvis är sådana
barn, som i framtiden befolka våra fängelser.
Ett i sanning sorgligt tillstånd! Och dock är det
företrädesvis hemmet och familjen, som bör och kan gifva
barnen sedlig upptuktelse. — Huru många föräldrar
finnas icke äfven, som icke kunna tukta sig sjelfve, men
visst icke spara upptuktelse på sina barn. Gäller denna
tukt alltid det onda hos barnen? Man ville så gerna
tro detta; men får det, tyvärr, icke. Föif. har känt och
känner — och nog många med honom — familjer och
hem, der föräldrarne läta ogräset växa, men tukta det
goda, förstöra det goda, som kan finnas i och kunde
framlockas ur barnahjertat. För att finna detta
besan-nadt, behöfva vi icke endast ga in i den fattiges eller
lastens boningar — äfven i andra hem finna vi en sådan
tukt öfvas.
Huru skall, kan man med ängslan fråga, detta kunna
botas? Botemedlet — det enda botemedlet — är, att desse
föräldrar ville låta göra sig sjelfva till barn och sätta
sig vid den store läraren, barnavännens fötter, för att
lära och låta sjelfve upptukta sig till att blifva sannt
gud-fruktiga. Detta gäller naturligtvis om både fader och
moder, men mest om moder. Någon har derföre ock
sagt: «Gif oss bättre mödrar och vi skola få bättre
menniskor». Som tillståndet nu är, må vi lägga denna
sak i den förbarmande himmelske fadrens händer, ty Han
endast kan förändra menniskorna, och i vårt presterskaps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
