Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda våra fria studenter, synnerligen som de stodo sist
på listan och sålunda skulle få tillbringa nära fyra
timmar på gatan, innan de blefvo insläppta. De
sparade icke sina uttryck, och en svensk måste gå in och
säga prisdomrarne, att svenskarne gingo derifrån, så
vida man längre höllo dem utstängda på gatan. Godt,
svenskarne fingo nu som alltid sin vilja fram, och de
insläpptes i salen, som redan förut var ansenligen
packad. Fyra sångföreningar hade redan varit framme,
och den femte höll på med en jämmerlig cantilena.
Några program hade vi icke fått, så att ingen
kunde veta hvad det var för mästersångare man hörde.
Men efter dessa kom en annan afdelning med ett
standar, som tillkännagaf, att sällskapet kallade sig S:te
Cecile de Paris. Standaret bar icke mindre än nio
medaljer såsom minnen af vunna segrar. Men de
sjöngo som rekryter. Chorale S:t Martin och två
namnlösa föreningar voro af samma beskaffenhet. De
fiesta hade lagt an på svårigheter, som de åtminstone
icke kunde öfvervinna, några dugliga röster hade de
icke alls. Elfte föreningen var schweizare, och nu
började sången att lyfta sig: S:t Cecile de Nancy,
Orphéon de Cahors och Chorale de Louvre läto
honom höja sig allt mera, och bifallsropen tilltogo i
samma förhållande. Slutligen kommo Les enfants de
Belgiquey och de voro de enda, med hvilka någon
täfling från vår sida skulle kunnat komma i fråga.
De fingo stormande applåder, flera gånger upprepade.
Då trädde Upsalatruppen fram, manstark, lugn och
viss om segern. En tenor har bekant för mig, att
hans hjerta klappade förskräckligt, men det kunde
dock ingen se på honom vid tillfället. Han hade också
en rymlig och bastant stofthydda för ett bra hjerta att
arbeta uti, och han sjöng som en engel, han alldeles
som de andra. ”Hör oss Svea!” skallade med kraft och
väckte Söderns barn till uppmärksamhet, hvilket de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
