Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slottet bildade till allt detta en bakgrund af allvar, godt
passande på sitt rum vid en fest sådau som denna.
Snart hördes fanfarer från musiken, landshöfdingen
Hamilton besteg tribunen och föreslog skålen for H.
M:t konungen. — Derefter talade professor Holmgren
till de hemkomna sångarne, och detta tal var, trots
solar och fyrverkeri, festens glanspunkt. Jag lemnar
honom ordet här liksom vid början af denna bok. Hvad
han sade var följande:
”Svenske män och qvinnor! Vi befinna oss här på
ett heligt rum, — minnena från fordom vandra i
skymningen under dessa lummiga träd och hviska om flydda
dagar och flydda fröjder. Här andas rundtomkring oss
minnet af honom, om hvilken Göran Wahlenberg
säger, att ”af allt svenskt är Linnés namn det
sista, som öfvergifver vandraren till verldens aflägsnaste
trakter.”
Hvarför hafva vi då tagit oss för att i dag störa
qvällens frid i Linnés tysta salar? Hvad vilja dessa
böljande skaror, dessa strålande ljus här i blommornas
fredliga hem?
Vi fira en fosterländsk högtid; en sällsam fest har
församlat oss hit. Vårt gamla land har höjt sig en
eller annan tum ur glömskans stilla haf. Det svenska
namnet gör i dessa dagar ännu en gång sin rund
kring verlden. Det har fått sig en liten plats på det
flygande ryktets breda vingar. Och det var äfven
denna gången icke genom krigets blodiga bragder; det
är genom en af den menskliga kulturens mildaste
makter, som Sverige gjort sig påmint och äradt bland
folken.
Och när vi fråga oss, hvem vi ha att tacka
der-för, så står svaret här lifslefvande framför oss. Det
är ingen annan, än denna lilla trupp af unge män,
det är dessa våra egna studenter, som vi känna så
väl, denna eviga ungdom, som vi sett ibland oss år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
