Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De glada dagarnas saga är till ända. Mycket af
ungdomskraft och ungdomsglädje blef under denna tid
forbrukadt; var det förspildt, kan hända? Mången
torde väl anse det så, men jag är så viss om, att
hvarken barnets robyggnad i sandbacken eller
ynglingens sång och förtjusta sinne äro. mera förspillda än
mannens mogna arbete i nyttans tjenst.
Yi veta om solen, att ingen menniska bygger broar
och vägar der, att inga kapital der sätta maskiner och
verkstäder i rörelse. Men vi veta, hvilka omätliga
floder af ljus och värme hon öser ut åt alla håll ; ty hon
är i sin strålande ungdom och slösar med ungdomens
skönaste skatter, värme och ljus. Skola vi anse
hennes ljusfloder förspillda, derfore att vi icke kunna sätta
våra potatisland eller våra nya solmaskiner i hvar
enda en af hennes radier? Tänk då, hvad skaparen
har misshushållat, som satt icke en utan myriader
solar att kretsa i rymden. Vi veta väl icke allt hvad
de kunna tjena till, men vi veta, att ett enda af dessa
damkorn i skapelsen på billioner mils afstånd kan med
sin skiftande stråle på natthimlen väcka heliga tankar
i ett menniskohjerta, och hvad är väl hela solens
glödande boll inför ”ljusets källa” i jemförelse med ett
hjerta, som i sina små kamrar kan inrymma hela
skapelsen och skaparen med?
Ungdomen med sin utåt sträfvande kraft är
ymnigheten sjelf och kan både lysa och värma den, som för
sådant har ett öppet sinne. När afsvalningsskorpan
en gång lägger sig kring barmen, så hushållar man
med den värme, som finnes derinom, och tackar för
de smulor, som utifrån falla från den rikes bord, —
alldeles som denna kära jord, hvilkcn vi älska och trampa.
Så har jag ock sett mången gubbe sitta och stråla
midt i ungdomens krets, och det har klädt honom mera,
än de unga alltid hafva gifvit akt uppå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
