Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller utarrendera den i passande lotter till de
högstbjudande. Allt detta kunde visserligen ske, menar han, utan
att träda rättvisans fordringar för nära.
Han tänker sig saken ordnad pä ett enklare, lättare
och lämpligare sätt än att formligen taga all jord i
besittning, utdela den eller utarrendera den till de
högstbjudande, ja till och med utan någon som helst
expropriation eller godtgörelse från statens sida till de
nuvarande innehafvarne af jorden. Dessa kunna fortfarande
förblifva i besittning af hvad de nu behaga kalla sin
jord, de kunna fortfarande både köpa, sälja, testamentera
och ärfva jord. Det enda, som staten behöfver lägga
beslag på, är ’kjordräntam.
Hvad är då jordränta?
Enligt Henry George är jordränta1 den under hvarje
tid gällande jordlegan eller arrendeafgiften. I det
allmänna språkbruket talar man blott då om jordränta eller
jordlega, när ägaren och brukaren äro olika personer;
men i statsekonomisk mening kan man tala om jordränta
äfven då, när ägare och brukare är en och samma person.
I detta fall är den del af hans inkomst, som svarar
emot det belopp, han skulle kunna erhålla genom att
utarrendera sin jord till någon annan — hans jordränta.
Den öfriga delen af hans inkomst är då ersättningen för
hahs personliga arbete och hans kapital. Följaktligen
räknas jordräntan med i jordens saluvärde.
Om staten således lade beslag på jordräntan för
allmänna ändamål, behöfde den icke befatta sig med
ut-arrenderingen af jordområdena; det vore icke nödvändigt
att skapa något nytt förvaltningsmaskineri. Ett sådant
har man redan.
Hvad Henry George föreslår såsom det enklaste och
verksammaste medlet att höja arbetslönen, öka kapitalets
afkastning, utrota fattigdomen, minska förbrytelserna, stärka
sedligheten — det är att låta staten tillägna sig jordräntan
genom beskattning.
På detta sätt, menar han, kan staten i verkligheten
blifva den uteslutande jordägaren utan att antaga detta namn
och utan att åtaga sig en enda ny funktion. Till formen
1 Se »Progress and Poverty», 3 kap., II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
