Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de fyra unga flickorna, hvilka samspråkade med
henne, under det de då och då utbröto i ett
muntert skratt. Men Ulysses förlorade icke
tiden med att lyssna till deras sånger eller
deras skratt. Han stödde ett ögonblick sin lajis
mot en af pelarna i vestibulen, drog sitt svärd
till hälften ur slidan, öppnade plötsligt dörren
och gick djerit in.
I det ögonblick, då slottets herrskarinna
såg hjelten ställa sig stolt framför henne, steg
hon upp ifrån sin väfstol och gick honom fort
till mötes med ansigtet strålande af ett
förföriskt leende och bägge händer behagfullt
utsträckta som ett tecken till gästfrihet.
”Var välkommen, tappre främling!” sade
hon. ”Vi väntade dig.”
Och nymfen med det sjöfärga de håret neg
djupt för honom, under det hon önskade honom
en lycklig ankomst. Hennes exempel följdes
af systern med lifstycket af ekbark såväl som
af den tredje, hvars fina fingrar utbredde en
så ymnig dagg. Hvad den sista beträffar, så
utförde hon en ellar annan besynnerlig
handling, hvars beskaffenhet jag har glömt. Circe,
denna trollqvinna, som strålade af skönhet, hade
bedragit så många offer, att hon icke tviflade
på att likaledes kunna triumfera öfver Ulysses.
Hon visste icke till hvilken grad hans klokhet
höjde honom öfver alla andra menniskor.
”Dina kamrater,” sade hon, ”hafva redan
blifvit emottagna i mitt slott och hafva der
åtnjutit den gästfria behandling, till hvilken de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
