Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ax och vallmo, som alla tider utgör hennes
vanliga hufvudbonad, och, bestigande sin vagn,
hvilken drogs af två vingade drakar, beredde
hon sig att draga åstad.
Då Ceres hade åkt sin väg sprang hennes
unga dotter Proserpina bort till det stället, der
hon dagen förut hade upptäckt en stor mängd
blommor. Men, då hon nu kom dit, fann hon
dem litet blekta. Hon gick derföre längre bort,
och hittade då på andra blommor, vid anblicken
af hvilka hon icke kunde återhålla ett utbrott
af beundran. Aldrig hade hennes blickar gladt
sig åt så sköna blommor; det var stora utslagna
violer med den ljufligaste doft, rosor af en
strålande färgprakt, lysande hyacinther och
nejlikor, hvilka kryddade den omgifvande luften
och det var dessutom en mängd andra blommor,
hvars olika former föreföllo henne nya. Två
eller tre gånger kunde hon icke afhålla sig från
att tro, det en tät klunga plötsligt hade trädt fram
ur jorden i fullt flor. Men hvad upptäckt^ hon
med ens ett stycke längre bort? En ofantlig
buske alldeles betäckt med de präktigaste
blommor.
”Hvilket underverk!” ropade Proserpina;
”och det är ändå blott ett ögonblick sedan mina
ögon hvilade på denna samma punkten! Huru
förklara, att jag ingenting såg, och att jag nu
först upptäcker denna blomsterrikedom?”
Ju mera hon närmade sig till busken, ju
mera lockande fann hon den. Andtligen
vidrörde hon den nästan, och då, oaktadt dess
Grekiska Sägner. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
