Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att dessa skulle köra bort henne. Sålunda
förflöt natten. Hon fortsatte likväl sina
spaningar utan att sätta sig eller hvila sig ett
enda ögonblick för att intaga en smula föda.
Hon glömde till och med att släcka sin påtända
fackla, hvars sken bleknade för morgonsolens
första strålar och fördunklades helt och hållet
genom solens glans.
Hon ställde sina frågor icke blott till
mensk-liga varelser. Midt uti skogarna och längs med
floderna råkade hon på varelser af ett annat
slag, hvilka från verldens första tider voro vana
att bebo ljufliga och ensliga ställen, och att
med välvilja bemöta de personer, hvilka voro
så förtrogna med deras seder och språk som
Ceres var det. Det kunde t. ex. hända henne
ibland, att hon klappade lätt med fingret på
en gammal och majestätisk eks skrofliga bark;
genast öppnade sig stammens ojemna yta och
lät en ung vacker flicka komma fram; det var
trädets hamadryad, dess lifs trogna
följeslaga-rinna, hvilken undfick sin del af alla de
veder-qvickelser, som beskärdes hennes beskyddares
löfverk af de milda vestanvindarna. Men
ingen af dessa landtliga nymfer hade sett
Pro-serpina. Litet längre bort kom Ceres till en
källa, b vars vatten sprutade fram ur jordens
sköte genom en öppning, som var fylld med
flintstenar. Hon doppade spetsen af sina
fingrar deri, och plötsligt framsteg ur den
hemlighetsfulla källan en ung qvinna med fladdrande
hår, hållande sig upprätt framför den, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
