Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der emellan träden till och med nära den ek,
bakom hvilkeri Jason och trollqvinnan höllo sig
gömda. I kunnen lätt tänka eder, att då detta
hufvud visade sig, gungande och vaggande sig
på sin långa hals, blott en armslängd ifrån det
stället, der prinsen hukade sig ned, måste det
vara en förfärlig syn. Vidundrets uppspärrade
svalg företedde en öppning,- hvilken åtminstone
var lika stor som dörren på iEtes’ slott.
“Nå väl, min vän,“ hviskade Medea (ty
hon var en elak natur som alla dessa
trollqvin-nor äro, och hon sökte att förfära hjelten),
“hvad menar du nu om det, som återstår dig
att göra för att b em äktiga dig det gyllene
skinnet?“
Jason gaf intet annat svar än att han drog
sitt svärd och stod i begrepp att störta sig
framåt.’
“Vänta! är du tokig?“ sade hon och
fattade honom i armen. “Begriper du icke att du
skall förstöra dig utan min hjelp och att jag är
din goda genius? Ser du detta guldskrin? Det
innehåller en trolldryck, som mycket snarare
skall hejda draken, än ditt svärd.“
Den uppmärksamme och fasansvävde
väktaren hade troligtvis hört deras ord, ty med
blixtens snabbhet förlängdes hans svarta hufvud
och klufna tunga omkring 40 fot. När detta
gapande svalg nästan vidrörde dem, kastade
Medea guldskrinets innehåll i dess rysliga
djup. Plötsligen drager vidundrets hals sig
tillsammans ’ och far tillbaka, utstötande ett för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
