- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
9

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ungt blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smattrande stämma och ledsagade sina ord med energiska
gester.

— Jag tror kungen är arg i dag, hviskade Stjernstråhle
till Hjelm.

— Nå det är väl inte att undra på. Med denna
satans vind komma vi ju icke ur fläcken; och under tiden
tar all proviant slut, som vi ska’ ha på sjön.

— Ståtlig karl, menade Stjernstråhle. Jag har endast
sett honom ett par gånger, men alltid, då jag ser honom,
tycker jag, att han ser ut som en riktig kung.

— Det kan du ge dig dansken på, att han också är,
svor Hjelm.

— Men hvem är den äldre herrn med det järngrå
håret och det svarta skägget, som går till höger om kungen?

— Kors, din unge gröngöling! Känner du ej igen
rikets amiral, Carl Carlsson Gyllenhielm, kungens halfbror...
på sidolinien förstår du.

— Jaså, är det han?

— Just det. Och skägget är nog inte svart på honom af
naturen, men han färgar det. Han fick både hvitt hår och
skägg, då han låg där nere i de usla polackarnes kalla
och fuktiga fängelsehålor.

— Och hvem är den andre, den stolte, vackre
mannen till vänster?

— Johan Banér, du. Vår störste fältherre näst kungen
och Torstensson och kanske äfven vår egen öfverste, grefve
Nils Brahe, förstås... Det kan icke tusan veta, ’ocken’ som
är störst. Di ä’ förbannadt präktiga allihop.

— Ja, för sådana hjältar kan man med fröjd låta
tappa ur sig några kannor blod, yttrade Stjernstråhle.

— Några kannor blod, sa’ du!... Man dör för dem,
svarade Hjelm.

— Du har rätt, vän, yttrade Stjernstråle, i den
kampen, som nu förestår oss, är det icke frågan om några
droppar blod mer eller mindre.

— Ja, ser du Karl, det är det, kungen vet, och just
därför är han så arger... öfver motvinden, öfver att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free