Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ungt blod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han bar en drägt af svart sammet, svarta
silkesstrumpor omslöto de muskulösa vadorna, och flikade,
spetsiga skor voro dragna på hans små fötter. På hufvudet
var tryckt en svart barett, från hvilken en hvit
strutsfjäder gungade. Han flämtade, och bröstet med den rikt
pärlsmyckade tröjan höjde och sänkte sig.
Utan ett ord, med hårdt sammanbitna tänder och
mordlystet brinnande ögon gjorde han utfall på utfall mot
Stjernstråhle. Denne parerade lugnt och säkert. Då Silva
märkte, att han ej kunde öfverraska sin motståndare med
enkla stötar, försökte han andra finter. Med en smidig
handrörelse lät han sin värja slingra sig under
motståndarens och måttade en farlig stöt mot hans underlif. Men
Stjernstråhle var på sin vakt. Genom en snabbt gjord
låg sekundparad sköt han med omvriden hand Silvas
klinga åt sidan. Denne låg i skarpt framåtlutad
utfallsställning, så att underlifvet var i samma linie som
öfverkroppen. Nu försökte Stjernstråhle en afgörande stöt mot
Silvas bröst. Men med en kattlik rörelse kastade sig denne
bakåt och ändrade ställning.
Då Silva såg, att han icke i första
sammandrabbningen lyckades öfverraska och såra Stjernstråhle, som
trots sina unga år ägde en god del kallblodighet, och
hvilkens nerver, dels på grund af faran, dels i följd af att
kampen gällde hans älskade, voro spända som
bågsträngar, öfvergick Silva till ett annat stridssätt. Han började
hoppa rundt kring sin motståndare och försökte genom att,
springa fram och tillbaka och anfalla honom än från sidan,
än i ryggen att på allt sätt oroa honom och bringa
honom ur fattningen. Silva var en skicklig fäktare och en
värdig lärjunge af den gammalitalienska skolan. Än
kastade han sig med stöd af venstra armen ned på jorden,
än stampade han häftigt med främre foten i marken,
medan han utstötte högljudda rop.
Striden var het å båda sidor. Lidelsen och vissheten
om, att det gällde lif och död, att ingen pardon hvarken
skulle gifvas eller fordras, gjorde att de två fäktande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
