Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. »Häng bofven!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
låg Stjernstråhle på halmkärfven. Kungen begärde fram
en tältstol och satte sig vid sidan af bädden.
Han hade hört af fältskären att ingen fara för lifvet
förefans, och såg därför småleende på den unge krigaren,
som gjorde stora ansträngningar för att kunna resa sig upp
i bädden och sittande, med god hållning besvara kungens
frågor. Men bandaget på benet tog emot och med en ofri-
villig grimas af smärta, hvaröfver han rodnade, måste unge
Stjernstråhle sjunka tillbaka i liggande ställning.
— Du råkar visst alltid illa ut, då du går mina ären-
den, min unge vän, yttrade kungen med ett ljust leende.
— Annu har jag många blodsdroppar att ofira för ers
majestät, svarade Stjernstråhle och försökte en bugning,
som dock alldeles misslyckades.
Kungen gjorde sig underrättad om hans familj, om
hans studier och sade honom några vackra ord om hans
oförskräckthet i striden. Därpå fick Stjernstråhle utförligt
berätta, huru han lyckats uppdaga förräderiet.
Och Stjernstråhle berättade. Först i afbrutna satser,
förlägen, stammande; sedan i flygande fläng, stolt öfver
att få hålla ett litet föredrag inför sin konung och öfver
att alla under tystnad och med stor uppmärksamhet lyss-
nade till hans röst. Från alla håll såg han de sårades huf-
vuden lyfta sig mot honom. Fältskären, färdig att göra
snittet, hejdade knifven och till och med de, som lågo ut-
sträckta på operationsborden, vände ögonen mot honom.
Aldrig i sitt lif hadehan känt sig så lycklig och så stolt,
icke ens när han togförsta kyssen från skön Ebbas jung-
fruläppar, icke ens då han med flammande bröst stormade
fram med Brahes män.
Hade icke kungen afbrutit honom, skulle Stjernstråhle
ännu en god stund fortsatt sin berättelse.
Men kungen log och yttrade:
— Tack, min vän, jag har hört nog nul Du får icke
för mycket anstränga dig. Du är en god kämpe och en
ärlig svensk och gör heder åt min här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
