Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Gretchen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog lutan från väggen och slog sig ned i den stoppade
karmstolen, medan jag satte mig på en pall vid hennes
fötter, och far med händerna på ryggen gick fram och till-
baka i rummet... då kände jag samma trefnad och lugn,
samma stilla lycka, som jag nu finner hos dig, Gretchen.
Och ser du; det är därför jag håller dig så kär.
Gretchen lyfte handen och smekte sin väns lockiga hår,
under det att hon med halfslutna ögon låg invid hans
bröst.
— Att du verkligen gör det! hviskade hon.
— Ja, tänk du, så märkvärdigt! En sådan här ful och
stygg flicka.
— Fy, så du säger, Hjelm!
— Men jag menar helt annorlunda; det förstår du
nog, yttrade han och kysste hennes blonda hår.
— Jag håller också dig mycket kär, svarade Gretchen.
— Jag tror dig, min flicka, och jag hoppas att efter
det här krigets slut, om allt går väl, få föra dig hem till
mitt land, som min snälla hustru.
— Ack ja, hvad det skulle bli roligt! Men det dröjer
nog länge, suckade hon.
— Kan hända det blifver förr än du tror. Kommer
blott kungen hit ned, smäller han nog på både Pappen-
heim och Tilly, så att deras kejsare kan bli glad att få
sluta fred. Och han kommer nog snart. Han sa’ sjelf till
mig, att han skulle försöka undsätta Magdeburg. Och då,
ser du, när kriget är slut för jag dig hem till mig, och då
skall du få lära känna, hvilket härligt land vi ha . . . Men
nu skall jag berätta vidare för dig:
— Snart blef jag ensam. Min mor dog, då jag var
nio år, och innan .jag fyllde fjorton hade min far gått bort.
Och så kom jag och mina bröder i främmande händer.
Och det kan du förstå, icke är detsamma som att ha ett
eget hem. Jag blef inbunden och tyst och trifdes aldrig.
Så blef man . äldre, skickades till ett seminarium för att
studera till klerk; men det, kan du väl tänka, icke passade
mig. Och jag tror knappast, att jag skulle kunnat gå ige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
