Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Värdshuset »Den gyllene bägaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 -
anfalla Gyllingkorn, springer du fram och rycker till dig
flickan, och sedan få kapten Lars och du sköta de två an-
dra. Sedan ta vi hvar sin flicka . . .
— Jag tar den mörka, ropade kapten Lars.
- Kapten Lars, kapten Lars! log Bemänglet och höjde
menande fingret, medan borgarflickan leende betraktade sm
väifödde beundrare.
... Du den blonda — den förälskade kaptenen får
väl ta sin mörka skönhet —- och jag Clärchen. Och så
kasta vi oss upp på hästarne och rida i väg . . . Vänta!
Nu ger jag snart signalen , . .
Bemänglet reste på sig och närmade sig med böjdt
hufvud och hopsjunken hållning Gyllingkorn. Denne såg
honom icke. I förargelsen öfver sitt förhastade löfte att
skänka bort den ståtliga flickan tömde han glas på glas,
medan han med sin spruckna käringröst gnolade på en
visa.
—. Ädle herre! hälsade Benranglet, då han kommit
fram. Han hade icke tagit af sig hatten utan i stället skju-
tit den ned i pannan.
Gyllingkorn tittade upp och nickade likgiltigt. Han
trodde det var någon stackars soldat, som ville be honom om
en skärf. Och han kunde ju ha anledning till den upp-
fattningen. Ty den långe ryttmästaren såg efter gårda-
gens strider snarare ut som en landsvägsriddare än som en
båld officer.
Men i detsamma Gyllingkorn såg upp, rätade Benranglet
på sig. Han störtade fram, grep honom i kragen, ryckte
upp honom från bänken och stirrade honom rakt i an-
sigtet.
— Känner monsieur möjligtvis igen mig? frågade han
försmädligt.
Gyllingkorn bleknade, då han såg sin forna fånge.
Han kunde icke få fram ett ord; endast ett svagt gurg-
lande hördes från hans strupe, medan hans tjurögon fånigt
blickade på Benranglet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
