Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Syster Cecilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321 —
Då mulnade Hjelms drag, och han såg sig omkring
på de andra sjuklingarne med vreda blickar.
Snart var Hjelm uppe på benen. Då gick han tyst
för sig själf omkring i salen eller satt vid fönstret och såg
ut öfver den vackra klosterträdgården, som nu glödde i hög-
sommarens fullaste prakt. Han såg nunnorna i hvita dok
och kyskt tillknäppta svarta klädningar gå bland gångarna
med krukor i händerna och vattna blommorna. Eller sutto
de i trädens skugga och virkade och sydde. Munkarne
skötte med spade och hacka grönsakslandens sängar eller
arbetade ute på fälten, medan de mumlade sina böner och
fingrade på radbanden.
Det var ett fridfullt på samma gång som arbetsamt
lif, och åsynen däraf verkade lugnande på den unge sven-
skens öfverhettade hjärna, fylld som den var af brusande
krigsbilder och naggande samvetskval.
Alltjemt tänkte han på Gretchen och på sina kamra-
ter. Hvar voro de nu? Väl sannolikast vid svenska hären.
Och hvar var hon? Dödi Dödi Ty fastän han icke ville
mista hoppet om att hon blifvit räddad och ännu lefde,
bjöd dock hans tanke honom att inse, att hon måste vara död.
I sådana stunder försjönk han i den djupaste förtvif-
lan, och han tyckte, att han lika gärna liksom pater Anto-
nius kunde begrafva sig här i klostret som att åter gå ut i
lifvet.
Då var det honom en lisa, när syster Cecilia satte sig
vid hans sida och sakta samtalade med honom eller sjöng
för honom en latinsk psalm. Han förstod icke de främ-
mande orden. Men den vackra melodien och hennes in-
nerliga tonfall smekte hans öra, och han kände åter hoppet
stiga i sitt bröst.
Men det drog ut med hans tillfrisknande. Grubblet,
som aldrig lämnade hans hjärna, de ständiga kastningarna
mellan hoppfullhet och förtviflan, som söndersleto hans
själ, och nätternas vilda drömmar verkade tillbakahållande
på hans återvändande krafter. Han blef retlig och miss-
nöjd och ibland kunde icke ens syster Cecilia,lugna honom.
Gula Brigadens hjältar. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
