- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
458

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. »Framåt, min Gula Brigad!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 458 —
icke finna honom. Och rasande, nästan färdig att kväfvas
af sin våldsamma harm, måste han draga sig nr striden.
— Men vänta du, snökung! Kommer dag, kommer
råd. En gång skall jag väl hämnas mitt nederlag. Och
du skall falla för min hand. Vid alla underjordens makter,
skall du icke det! svor han, i det han red bort.
Men walloner och cronbergare stannade ilsket kvar.
Stupade gjorde de; men med sönderhuggna skuldror, med
afskjutna ben, reste de sig på stumparne och aflossade sina
sista skott. Och andra, som redan voro halfdöda, sökte resa
sig på armbågarne och lyfte vanmäktigt sina pampor för
att genomborra de öfverridande svenskarnes hästar.
Till sist blefvo de alla nedgjorda. »Magdeburger-pardon»
fingo de.
Nu hade solen helt försvunnit bakom horisonten, och
skymningen öfvergått till mörker.
De kejserlige voro försvunna från slagfältet och kungen
förbjöd allt vidare förföljande. Lika stormande tapper krigare
som Gustaf Adolf var i stridens hetta, lika försiktig fältherre
var han, då det gällde begagna en seger och draga största
möjliga nytta af den.
I stället för att skingra sin här lät han den än en gång
ställa upp sig i full slagordning. Och än en gång red han
såsom aftonen före slaget genom ledena. Men glesnade voro
de. Och kungens öga blef allt mera bekymradt, ju tydligare
han såg, huru många tappres död denna hårda dag kostat.
Dock vek snart denna stämning för en annan gladare,
stoltare, då han märkte sina mäns trotsigt bistra, såg deras
af glädje lysande ögon och hörde deras ljungande hurrarop.
Från tropp till tropp red han, berömde dem, tackade
dem för deras visade mod.
Då han kom midt framför Gula Brigaden, höll han inne
ett ögonblick. Han kastade en sorgsen blick på den tomma
plats framför centerns front, där Teuffel stått. Så vände
han sig till Nils Brahe.
— Gula Brigaden var den första som bragte Horn hjälp,
då hans flygel höll på att svikta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free