Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 631 —
af livilka några redan drifvit ut sina hästar i vattnet, tveka
sedan de mist sin chef.
Då rider Benranglet fram midt bland dem.
— Efter som er öfverste fallit, skall jag föra eder an.
Framåt! Följen mig! ropar han och rider ut i floden.
Under hurrarop och »lefve vår nye öfverste» sprängde
ryttarne efter honom.
— Så fick jag mig ett regemente, förr än jag trodde,
mumlade Benranglet för sig själf, i det han på ryggen af
sin simmande häst befinner sig i spetsen för skvadronerna.
Snart är stranden uppnådd och hästarne krafla sig upp-
för den låga banken.
Men fienden har redan upptäckt dem. Och knappt
hade sista hästarne satt fotterna på torr mark, förrän ett
regemente kyrassierer kommer susande med hela sin tyngd
mot den svenska rytterilinien, som ännu knappt hunnit
ordna sig. Men utan att vackla ta de emot den fruktans-
värda stöten. Och nu uppstår en dånande strid på stran-
den. Ryttarne blandas om hvarandra, hjälmar klyfvas,
skuldror krossas, länge ser det ut som om svenskarne skulle
öfvcrmannas, men slutligen, tack vare den stormande tap-
perhet, som deras nye öfverste, Benranglet, utvecklar, och
hvilken eldar alla hans män, blifva fienderna tillbakadrifna.
Dock endast för att samla sig och ännu en gång storma
fram till anfall. Och så fortgår det hela dagen och det
var först, när solen sjönk och det började mörkna, som
kyrassiererna för ett sista stormande anfall veko tillbaka
och med ännu slutna led drogo sig undan till sitt läger på
de östra kullarne.
Under tiden fortgick striden med fördubbladt raseri
vid holmen. Tilly, som blifvit anfallen både i front och
flank, sände ständigt nya massor mot svenskarne för att
söka tränga dem öfver sundet. Men förgäfves. Han ser
ingen möjlighet att kasta dessa orubbliga försvarare till-
baka öfver floden.
Då erinrar han sig sin reserv, två tertier, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
