Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Slottet i skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 644
Soldaterna flinade och lydde. Och snart stördes nattens
tystnad endast af deras dofva snarkningar. Ty dem kunde
deras öfverste icke få bukt med.
Hjelm hade emellertid fått order att med några sol-
dater smyga sig så nära forans lägerplats som möjligt för
att iakttaga tiden, då de bröto upp och den väg de kommo
att taga.
— I natt blir det ingen sömn af, hviskade Hjelm till
soldaterna, då de uppnått platsen för sin post. Vi måste
vaka hela natten, tysta som andar, men ha öron och ögon
vidöppna. Och Gud nåde den, som slumrar till, eller gör
något buller. Han får ett rep om halsen i stället för fru-
kost i morgon bittida.
. . . Men för att liden »icke skall bli er för lång, så kan
ni ta och stoppa det här i mun, fortsatte han och tog upp
ur fickan en bit tjockt, vridet tåg, som liknade svartbrunt
läder, och hvaraf han skar tre små stycken.
Soldaterna togo hvar sin bit och lade in i mun. Ett
belåtet grin upplyste deras grofva drag.
— Detta liära va’ då likre än stark röktobak, mumlade
de och valkade bussen med tungan.
I gryningen följande morgon märkte Hjelm, att proviant-
forans bönder och soldater började röra på sig. Försiktigt
smögo sig Hjelm och hans män något afsides, dock icke
längre, än att de dolda bakom några yfviga granar kunde
iakttaga fienden.
Efter intagen frukost satte sig denna i gång — åt det
håll, där Benranglet med sin skvadron väntade.
Då skyndade de tre svenskarne tillbaka till sina kam-
rater och väckte dessa.
— Hur snart tror du den kan vara här? frågade Ben-
ranglet.
— Om något mer än en halftimme.
— Godt, då är ingen tid att förlora.
Och nu ordnade han bakom ett par klipphällar på
ömse sidor om vägen sina ryttare så, att de osedda af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>