Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 838 —
proviantfora och eröfra den. Hvilket också, som ers maje-
stät redan vet, lyckades.
— Men hur kunde ni två eröfra en hel fora? frågade
kungen.
Han hade nu blifvit fullkomligt omvänd från sin åsikt
om Benranglets och Hjelms galenskap. Han fann deras
tal lika sundt och klart som alltid och förstod, att de äfven-
tyr de råkat ut för verkligen voro så underbara att de, fastän
helt naturliga, likväl kunde förefalla osannolika.
— Jo, vi träffade händelsevis samman med svenska solda-
ter som råkat bli efter hären och förirrat sig. I en bond-
gård skaffade vi oss andra kläder, och så när vi en dag
stötte tillsamman med en proviantfora, slöto vi oss till
bönderna.
Yi utgåfvo oss för handtverkare. Jag uppträdde som
plåtslagare.
— Plåtslagare! utbrast kungen.
—■ Ja visst, ers majestät. Jag har ju slagit plåt i hela
min tid.
Har du?
— Huggit i hjelmar och harnesk ....
— Aha? Ja, du är ju en dråplig plåtslagare .... Nå,
hvad var Hjelm.
— Han var snickare....
— Bravo! och bönderna misstänkte ingenting.
— Ingenting. Jag sökte uppträda så landtligt och en-
kelt som möjligt och däri har jag en viss talang, som ers
majestät kanske märkt.
— Ja, du kan till och med vara rå ibland.
— Råhet är ärlighet, ers majestät.
— Ibland men icke alltid___Och bönderna, de miss-
tänkte ingenting? De togo er för verkliga handtverkare?
— Ja. På detta sätt färdades vi framåt några dagar
— Men huru kunde ni, fem man starka, fråntaga en
stor bondhop dess proviantfora?
— Ah, det var mycket enkelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
