Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. »Se här mina villkor!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 894 —
Ack, han är död.
— Ja det vet jag. Men det är väl ingenting att
lipa för.
— Ingenting!
Grefvinnan sände honom en sorgset förebrående blick.
— Ah, nu förstår jag. Grefve von Waldecke var er
älskare. Och därför gråter ni. Dumheter? Tag en annan i
stället! Hufvudsaken är, att det är en karl, som ser någor-
lunda hygglig ut. Det betyder föga hvem det är. Bara
det är en karl, yttrade han cyniskt till henne, vände henne
ryggen och gick in i tältet.
Där gaf han order till uppbrott, hvarpå sällskapet steg
till häst och återvände till slottet.
Wallenstein red ensam dystert grubblande i spetsen.
En och annan förvånade sig väl att han, som på morgonen
tycktes vara vid ett gladt humör, nu såg så mörk ut. Men
de flesta voro så vana därvid, att de icke brydde sig om
det. Han har väl fått dåliga underrättelser af den där
svenske officeren, som han ville låta hänga, eller också har
gikten ansatt honom.
Då de kommit in på borggården och stigit af hästarne,
gick Wallenstein, utan att bevärdiga de andra ens med en
hälsning, ensam till sina privata rum.
— Nu måste det ske, tänkte han då han stängde dör-
ren efter sig. Nu är också stunden inne till försoningen
med kejsaren. Jag tycker han skall blifva glad. Och öfver-
raskad också. Efter alla afslag på sina ifriga böner.
Nu skall jag träda ut igen. Jag tänkte det skulle bli i
förbund med Gustaf Adolf. Men i stället blir det med kej-
saren, som det tyckes för att stödja honom, men . . . Har
jag blott krossat svenskarne skall han nog få se, hvari det
stödet kommer att bestå. Och då är hämdens timme inne.
Både för honom och kurfurstarne.
. . Har Gustaf Adolf varit till den grad dum, att han
afslagit min begäran och därjämte tillfogat mig den skym-
fen att han låtit mitt sändebud dödas i hans läger, må han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
