Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Nürnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 916 —
Huru rika än förråden voro i Nürnberg, insåg dock
Gustaf Adolf, att de på längden icke kunde räcka. Han
var därför betänkt att från andra håll skaffa lifsmedel åt
folket och foder åt de 7,000 hästarne. Det öster ut belägna
Ofre Pfalz hade ingenting att gifva. Det var redan öde-
lagdt och utsuget af de plundringslystna Wallensteinska
skarorna, som tågat igenom detsamma. Men Schwaben i
väster, Bayern i söder och Maintrakterna i norr kunde ännu
förse honom med hvad han beböfde. Från dessa håll var
det också, som han väntade förstärkningar: Baner och her-
tig Bernhard från söder, rikskansleren, hertig Wilhelm och
landtgrefven från norr.
Nu gällde det för Wallenstein att afskära Gustaf Adolf
och svenskarne från både förstärkningar och lifsmedel. För
detta ändamål anlade äfven han ett starkt befästadt läger,
så beläget att det stängde alla vägarne till Nürnberg utom
den värdelösa östra, som ledde till Öfre Pfalz.
Han utsåg därtill den slätt, som låg söder om bergs-
höjden med Burgstall och Alte Feste, hvarifrån man hade
en vid utsikt åt alla håll. At söder bildade floden Begnitz
en naturlig vallgraf. Denna slätt omgaf han nu med för-
skansningar på alla sidor, en sammanhängande linie af
jordvallar och skansar, som tillsammans mätte öfver en och
en half svensk mil i längd.
Ehuru omfånget af lägret var så väldigt tilltaget, var
det likväl ej mer än nätt och jämt tillräckligt för hans här.
Denna bestod nämligen ej blott af de 50,000 man af alla va-
penslag, som utgjorde den stridbara armén, utan äfven efter
vanligheten af en ofantlig massa marketentare, krämare,
kvinnor, barnungar, trosskuskar, glädjeflickor, gycklare och
allehanda löst folk, hvilka likt hungriga schakaler följde
hären för att roffa till sig den del af bytet, som soldaterna
ratade. Hela lägret såg därför snarare ut som ett ofant-
ligt zigenarläger eller en vandrande folkstams vagnborg än
som ett krigsläger. Hvilken skillnad härutinnan mot det
svenska lägret1 Här fingo inga andra kvinnor än soldat-
hustrurna vistas och allt löst folk hölls strängeligen på afstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
