Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. »Gif honom två tusen dukater till»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 941 —
sin fånge. Det var en ung man omkring tjugufem år,
mörk, med böjd näsa och svarta mustascher. Benranglet
tyckte dunkelt att han sett det ansiktet förr, men kunde
icke erinra sig hvar.
—• Han ser nästan ut som en italienare, tänkte han i
det han band sin fånges händer bak på ryggen.
Under tiden hade svenskarne nedhuggit en del af de
fientliga ryttarne och tagit några till fånga. De öfriga
flydde.
Men då mötte dem Hjelm och högg in på dem. Nä-
stan vansinniga af skräck vid åsynen af denne nye fiende
skingrade de sig som en skock får åt alla håll. De fleste
blefvo dödade, men några undkommo och skyndade i sporr-
sträck hem till sitt läger för att inrapportera olyckan.
Svenskarne begåfvo sig på hemvägen belåtna med sin
dag. Nu hade de fångar, bland dem en kejserlig officer;
nu måtte väl kungen blifva nöjd.
Då de på betydligt afstånd passerade det wallensteinska
lägret sågo de till sin häpnad ett helt rytteriregemente rida
ut ur förskansningarne.
— Det är oss det gäller. Tjänar intet till att försöka
kämpa mot en så betydande öfvermakt. Bättre att föra
fångarne i säkerhet, tänkte Benranglet och gaf sina män
order att rida undan allt hvad hästarne kunde springa.
En och annan af fångarne försökte krångla vid åsynen
af det kejserliga rytt-eriregementet, men sedan han några
gånger blifvit kittlad med värjspetsen i sidan, kom han på
andra tankar. Föröfrigt höllos tyglarne af hvarje fånges
häst af en svensk ryttare och Benranglet hade fattat säkert
tag i officerens. Och så gick det undan i karrier.
Det bief en het kapplöpning. Ett helt rytteriregemente
hade man i hälarne på sig och ännu återstod nästan en
mil till svenska lägret.
Den kejserlige officeren, hvilkens ansikte förut varit
betydligt dystert till och med för en krigsfånge, såg nu
mycket gladare ut. Han hörde dånet från det wallen-
steinska regementets hästar och gladde sig åt befrielsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
