- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
997

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. »Sannerligen tror jag inte, att det är vi i stället för gässen, som blifva stekta»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 997 —
kejsaren till fred, svarade Hjelm, som var mera hemma i
den högre diplomatien än kapten Lars.
— Aha 1 Ja, men det var ju en utmärkt plan, utbrast
denne.
— Visst var det så.
Kapten Lars försjönk i tystnad och beskådade tankfull
sina smutsiga stöfiar.
Så lyfte han efter en stund sitt runda ansikte, bof upp
sin röst och sade:
— Men hvarför i helsicke då gjorde vi inte det utan
vända tillbaka?
Kungen hade midt under belägringen fått underrät-
telse om att Wallenstein intågat i Sachsen och på det grym-
maste härjade landet. Och hur tarflig denna sachsiske
kurfurste, Johan Georg, Öi-Göran än är, så är han likväl
vår bundsförvandt och därför vill kungen rädda hans land.
— Aha! sade kapten Lars och betraktade åter sina leriga
stöflar.
Det var en mulen eftermiddag i slutet af oktober. Ef-
ter en kort påhälsning i Nürnberg befann sig svenska hären
på marsch genom Thüringerwald mot Erfurt. Tunga moln
hängde på himmelen. Regnet hade duggat hela dagen.
Alla soldater voro genomblöta, uttröttade, vid dåligt lynne,
i synnerhet därför att de platt intet begrepo af dessa mar-
scher fram och tillbaka. Med vemod erinrade de sig de
solljusa höstdagar för ett år sedan, då de efter segern vid
Breitenfeld tågat genom samma Thüringerwald mot Mainz.
Det var annat än att nu genomvåta på uppblötta stigar
tåga samma väg tillbaka.
Man hade kommit ut ur skogen och leden ringlade sig
fram öfver Frankenlandets slätter. Här var vägarnes till-
stånd ännu värre. Smutsen steg soldaterna öfver fotknö-
larne, klibbade sig fast vid sulorna och det var med tunga
steg regementena tågade framåt. Mot kvällen, då det bör-
jade klarna upp något, slogs läger i närheten af ett par
byar. Tälten sattes upp, matgrytorna hängdes öfver eldarne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/1005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free