Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. I dödens töcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 1034 —
sönderskjutna och genomstungna lemmar hunnit fram till
den dystra platsen. Vid det matta skenet från Gretchens
lykta sågo de det misshandlade stoftet af sin afgudade
hjälte. Han låg där på rygg med slutna ögon och blod-
stänkt öfver sitt genomskjutna hufvud. Med ena handen om-
fattade han värjan, den andra var matt lagd åt sidan. Nästan
inpå bara kroppen hade de utplundrat honom. Alla hans
kläder utom skjortan, byxorna och stöflarne voro borta. De
som han hade kvar voro genomdränkta af blod, och på armar,
ben och bröst syntes märken efter hästarnes tunga hofvar.
Flere gånger måtte såväl svenska som fientliga ryttareskaror,
utan att ha haft en aning därom, ridit öfver hans lik. Men
trots all misshandel såg hans bleka ansikte lugnt ut och
hade icke blodet funnits, kunde man nästan trott att han sof.
Benranglet kröp fram och vidrörde sakta hans hand.
Han försökte säga någonting, men rösten stockade sig j
hans strupe och tårarne kommo honom i ögonen. Och
plötsligt brast den barske ryttmästaren i hejdlös gråt och
med honom äfven kapten Lars, Hjelm och Gretchen. Alla
snyftade, utom sig af sorg öfver sin konungs död. Deras
gråt, trängde ut i den mörka höstnatten och mången döende
soldat vände på hufvudet och undrade, hvilka de voro,
som sörjde så förtvifiadt.
Då de lugnat sig något, pekade Benranglet på en död
soldat, äfven han utplundrad, som låg tätt vid sidan af
kungens lik.
— Se, unge Stjernstråhle och Leubelfing! Det var en
vacker död de fingo.
Ja verkligen! Där låg unge Stjernstråhle med genom-
borradt bröst och vid sidan af kungen Leubelfing. Gretchen
böjde sig ned och strök sakta deras lockar.
— Sof godtl hviskado hon. Bättre död kunde ingen
svensk ädling få.
Men skadorna af såren, blodförlusten, mattigheten togo
ut sin rätt och den ene efter den andre af Gula Brigadens
tre hjältar kände krafterna vika och lifvet rinna bort. Efter
en sista blick på sin konungs lik och ett stilla farväl till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
