Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medicinens studium. Att åter Hoffvenius var
genomträngd af en sublim och hoppfull åsigt af medicinens
bestämmelse såsom culturkraft, kunna vi antaga med
full säkerhet, och denna hans åsigt bör, då vi icke
heller kunne undgå att erkänna honom såsom den
Svenska medicinens fader och grundläggare,
genombryta den tid som förflutit sedan han tillträdde sitt
lärarekall, och hvilken innan kort uppnår måttet af
tvenne sekler, samt till trots af alla de sednare
tidernas skiftande, ofta nog låga och inskränkta
meningar, framtränga till oss såsom en
vördnadsbjudande framtidsuppmaning och uppfattas med
tacksamhet, lydnad och hopp.
Hopen har förgätit Hoffvenii namn, men det
oaktadt har hans minne ännu icke dödt. Det är väl
blott få af hvilka det blifvit bevaradt, men det har
hos dem varit så mycket mer lefvande och djupt.
Jag känner åtminstone trenne män, hos hvilka detta
i hög grad varit händelsen, och jag anser mig
skyldig att nu nämna dem. Den förste var Joh. Gustaf
Acrel. Han har skrifvit Medicinska Facultetens
historia och ibland de män, om hvilka denna skrift
handlar, är det ingen, Linné sjelf icke undantagen,
hvilken författaren omfattar med så djup aktning och
så varm tillgifvenhet, som Hoffvenius. Ehuru icke
med den pittoreska eller vältaliga skildring, som
måhända ämnet förtjenar, framhåller han dock med
innerlig och stark känsla det i mina ögon mest
upprörande factum, som Facultetens historia innehåller,
nämligen motsatsen emellan det flor, hvartill de
medicinska studierna utvecklade sig under Hoffvenii
vård, och det djupa förfall livari de efter hans död
råkade genom Rudbecks och Drossanders ytterliga
försummelse af sina skyldigheter. Den andre af dem,
som egnat Hoffvenii minne en verklig och djup
vördnad, var P. v. Afzelius. Vid ett samtal om Medi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
