- Project Runeberg -  Den stora vreden / Första delen /
125

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

viilde. Du skall hålla honom i all upptänklig
vedermöda natt och dag, i all den trug och hårdhet, som
upptän-kas kan genom dagar, veckor, månader och år, och trycka
honom på alla vis så hårdt som görligt intill döden, dock
icke så, att han förgås. Hällre lide en bland lemmarne
än hela kroppen lide. Hällre lide kroppen, än att kropp
och själ fördärfvas, ty gråmansbarnet har dock själ. Och
som den döden värde efter kyrkans gamla lag kan frias,
om han går åstad som andras mästerman, så säges du af
öfverheten fri, om du vill gå till sådant handtverk. Dock
må du välja fritt och säga ut din tanka. Vill du nu
frisägas eller skall jag remittera detta mål till tinget?»

»Ja, hocken vill till tinget, om det finns en vån att
slippa dit!» tyckte Mates.

»Vill du alltså blifva sagder fri?»

»Ja det vill jag, har så velat hela tiden!»

»Då vet du ock hvad dig. åligger! Gack åstad och vet,
att du är ständigt öfvervakad i din gärning.»

Hemska läto orden i detta mörker, det som låg öfver
rummet och det som hvilade öfver tiden.

Mates såg genomisad bort till svarta vrån vid skåpet,
där visst en fuling grinade, ofattbar, hemsk och
vederstygglig.

Hastigt for han upp som stungen af begär att mätta
sitt kväfda raseri mot denna öfverhet. Men åter kufvad
i räddhågans fjättrar gick han med den undertrycktes hat
ur rummet, nedböjd, utan hälsning. Ensam suckade med
knäppta händer Mäster-Jakob:

»Du lade i min svaga hand att späka denna själen,
Herre. Gif mig ock den rätta styrkan att icke se till
hans dagars plåga, som intet är mot evig plåga. Dädan
honom och oss alla fräls för Kristi skull!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:31:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/1/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free