Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
clet meriga har jag själf sett gråkarlen, tal t vid honom
som liten, vet du!»
»Verkligen?» utbrast Mickel, oskrymtadt glad.
»Jo, jag mötte honom i skogen, och brådt hade han,
men gaf sig ändå tid att tala vid en, talade så
beskedligt och strök mig öfver hårluggen, såsom då du stryker
en katt i spiseln. Nog lär jag känna Björn-Sigge och
vet hvad han går för.»
»Men tänk ändå, om han skulle komma en vacker dag
och kräfva sitt igen med drygaste ränta?» sade Mickel i
dämpad ton.
»Ja, det är mången, som har narrat styggen, ifall det
bara vore fråga om sådant. Det var en, som hade fått
mycket pengar af’en, men då den gamle kom, hade den
andre hela hopen präster hos sig, och de ställde sig i
ring om karln, och vet du, det bar till att sjunga och
mässa så vackert för dem, att fulingen fick vända om
och hade ingenting för allt sitt besvär.»
»Men jag kan just undra, hvilka präster skulle göra
mig den lisan?» lät Mickel tvifvelaktigt, och Sara fortfor
i hurtig ton:
»Ja, tag du bort gammelvreden och blif general och
excellens och allting annat stort, så skall du se, att
prästerna börja vänskas med dig.»
Mickel visste nu ej hvad han skulle säga. Sara fortfor
i undervisande ton:
»Och som det är med kriget, så skall väl du inte vara
sämre än en båtsman häller. Jag har talt med dylike,
jag, och kan underrätta dig hur det går till.»
Mickel skakade på hufvudet och lyssnade rätt
misstroget åt Saras tvärsäkra undervisning i krigskonsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
